Uppfödning av blåfågel <em>(Irena puella)</em>

Uppfödning av blåfågel (Irena puella)
16 mars, 2016 MB-ADMIN-2006
Hane blåfågel (Irena puella), Bengt Larsson.

Hane blåfågel (Irena puella), Bengt Larsson.

Utbredningsområdet sträcker sig från Indien ända till ön Palawan på Filippinerna. Den förekommer i sydvästra Kina, på Andamanerna, Stora Sundaöarna och på så gott som hela Sydostasiens fastland. Hittills är 10 underarter beskrivna. Dessa skiljer sig huvudsakligen genom olikheter i näbb – ving- och stjärtlängd. Blåfågelns biotop utgörs av låglandsskog men den kan anträffas på upp till dryga 1000 m höjd. Blåfåglarna genomströvar sitt område i små familjegrupper och söker blomnektar, bär, frukt och insekter. Vilda fikon av olika arter (som varierar i storlek mellan en ärta och ett körsbär) utgör en viktig näringskälla. När fikonen är mogna, kan blåfåglar, skäggökar, hornfåglar och fruktduvor anträffas i samma träd. Blåfågeln vistas så gott som aldrig på marken. Den har korta tarser och påfallande små fötter. Om den av någon anledning flyger ner, förflyttar den sig med klumpiga hopp och verkar osäker och bortkommen. Blåfåglarna är högljudda och röjer därmed sin närvaro men är svåra att se i krontaket kanske 50 m ovan marken.

Honan ensam bygger boet, en ganska grund plattform av kvistar och växtstjälkar. Det fodras med tunnare strån och fibrer. En normal kull omfattar två ägg vilka är påfallande lika koltrastägg. Honan ruvar i 13 dygn. Ungarna är vid kläckningen försedda med ganska långa, brunaktiga dun på rygg och hjässa. Gapet är mörkrött. Ögonen öppnas vid fyra dagars ålder. Efter sex dygn börjar vingpennornas spolar spricka upp och vid 13 dagars ålder är ungarna helt fjäderklädda och lämnar boet.

” Blåfågeln är fullständigt fredlig mot andra, mindre fåglar och förefaller snarare ha problem med att konkurrera om insekterna med små, snabba och framfusiga arter.”

Hanen

Hanen

Jag anskaffade mina blåfåglar år 2004. De har sedan dess fått flyga fritt i min kombinerade voljär/vinterträdgård om ca 200 kvm. Den är tätt planterad och innehåller dessutom några voljärer för aror. Blåfåglarna delar detta utrymme med glasögonfåglar, vithjässad rödstjärtsångare och kinesisk näktergal. Tidvis har de också hållits tillsammans med tangaror, turkosfåglar, solfåglar och yuhinor. Blåfågeln är fullständigt fredlig mot andra, mindre fåglar och förefaller snarare ha problem med att konkurrera om insekterna med små, snabba och framfusiga arter. Ett sympatiserande blåfågelpar är häckvilliga och har stor potential, fastän de endast lägger två ägg per kull. I USA (Kalifornien och Florida) kan blåfåglarna lägga tre kullar under samma säsong, kanske mera beroende på ett gynnsamt klimat än på voljärstorlek. I Tyskland häckade ett par framgångsrikt i en utomhusvoljär om bara fyra kvm.

Häckningsförsök och häckning
I slutet av september år 2005 gjorde mina blåfåglar sitt första häckningsförsök. En unge kläcktes men blev bara fyra dagar gammal. I mitten av maj 2006 lades ett obefruktat ägg. Men fåglarna gjorde ett nytt försök och två ungar kläcktes i början av juli. En unge dog redan efter åtta dagar men den återstående var nästan flygfärdig när den hittades död 13 dagar gammal. Detta var en mycket stor besvikelse.

Honan i boet

Honan i boet

År 2007 byggde honan ett slarvigt bo redan i maj men det enda ägget i denna tidiga kull föll ur boet. I slutet av samma månad påbörjades en ny kull och nu kläcktes två ungar i mitten av juni. Båda föräldrarna matade flitigt och fick denna gång nattfjärilar som komplement till sitt vanliga foder (mjölmask, myrpuppor, papaya, päron och banan). De får dessutom kiwi, vindruvor, vinbär mm. Blåfåglarna tycker dessutom mycket om bär av brakved och häggmispel, vilka de snappar i flykten direkt från buskarna. Blåfåglarnas ordinarie foder består av torrt franskbröd, uppmjukat i honungsvatten med Meritene. De får dessutom äggfoder.

Unge 13 dygn gammal

Unge 13 dygn gammal

Ungarna lämnade boet vid 12 eller 13 dygns ålder. De liknade små gråblå fjäderbollar med ca centimeterlånga stjärtfjädrar. Vingarna var gråblå. Bröst och buk var gråsvarta, men vid fyra –fem veckors ålder byttes dessa fjädrar ut mot gråblå. Ungarna liknade då honan. Vid sex veckors ålder var ögonen fortfarande mörka, inte röda som hos föräldrafåglarna. Nio veckor gamla var ungarna självständiga.Vid ca fem månaders ålder hade ögonfärgen ändrats till skarpt röd, som hos vuxna fåglar.

När ungarna blivit flygga, matades de uteslutande av hanen, eftersom honan lagt en ny kull ägg. En unge kläcktes och blev flygfärdig men omkom på grund av att den rutschat ner i en tät bambu, där den kilade fast sig och inte kunde komma upp. Hanen kom inte åt att mata den här, och när jag upptäckte vad som skett, var det för sent. De båda ungarna från första kullen är perfekta fåglar. När detta skrivs i april 2008, är en av dem så gott som helt utfärgad, medan den andre nyligen har fått några svarta bröstfjädrar. De är alltså hanar båda två. En av dessa skall bytas mot en ung, voljärfödd hona och förhoppningsvis kan ett nytt häckpar skapas på detta sätt.

Ungar 5 veckor

Ungar 5 veckor

Genom att jag är med i Omeigruppen*, kunde jag låna en insektsfälla med ultraviolett ljus. Den mängd nattfjärilar som fångades varje natt, har nog varit det, som mest bidragit till detta resultat. Under mulna, varma sommarnätter med svag vind kan man fånga stora mängder flyn, mätare, vecklare och spinnare. De kan antingen frysas in eller utfodras direkt.

För att ge en uppfattning om mängden levande foder som åtgår för att handuppmata två ungar, ger Harald Knöckel (Gef. Welt 1989, nr 3) följande information: 2200 syrsor, 880 mjölmaskar och 250 vaxmottlarver. Härtill kommer en ej angiven mängd hackad frukt (vindruvor, päron persikor mm) och mjukfoder.

* Reds kommentar: Omeigruppen är en samarbetsgrupp av 10 personer som driver stambok för Omeitimalian i samarbete med de danska och brittiska Omeigrupperna.

Förstauppfödning i Sverige 2008.

Bo Olsson, LBV