I medicinsk bemärkelse innebär stress ett tillstånd, där biologiska varelser allvarligt utsätts för en belastning, som hotar ett väl fungerande liv. Detsamma kan gälla tekniska material. När man gör s.k. stresstester på material eller konstruktioner, utsätts de för påfrestningar, som medför bristningar.
I medicinska sammanhang är temporär stress ett normalt sätt att förbereda kroppen för flykt eller kamp. Då stressen blir mer permanent inträder ett närmast sjukligt tillstånd eftersom kroppens ”nödsystem” har överutnyttjats.

Då kroppen utsätts för stress, vidtar den en del åtgärder i syfte att tillfälligt klara av en större belastning. För att åstadkomma dessa stressförändringar i kroppen frigörs olika hormoner. De viktigaste är adrenalin, noradrenalin och kortisol. Dessa hormoner är utomordentligt effektiva när det gäller att mobilisera kroppens extraresurser. Detta är ingenting skadligt, om det händer någon gång emellanåt. Problemen riskerar att infinna sig om kroppen ständigt eller frekvent under lång tid befinner sig under dessa hormoners inverkan.
Effekterna av stresshormonernas samlade verkan är bl.a. att blodtrycket stiger, andningen blir snabbare, hjärtverksamheten ökar och musklerna blir mer spända. Allt detta syftar till att förbereda kroppen för fysisk kraftansträngning med avsikt att komma ur stressituationen. Bieffekter blir emellertid också att matsmältningen blir långsammare, immunsystemet trycks tillbaka och sömnproblem inträder.  På sikt medför detta allvarliga konsekvenser för bl.a. matsmältning och ämnesomsättning, infektionsbenägenhet och den mentala hälsan.

Det finns många olika faktorer, som kan medföra stress hos våra burfåglar. Dock föreligger stora skillnader mellan olika arter.
Överbefolkning i burar eller voljärer riskerar att leda till ett flertal olika, var för sig, stressframkallande företeelser. Det blir omöjligt att framgångsrikt hävda revir. Det blir fr.a. omöjligt att framgångsrikt freda sig mot revirhävdare. Dessutom är risken för ett högt infektionstryck kraftigt förhöjd vid överbeläggning.
Felaktig gruppsammansättning medför att förtryckta individer aldrig får välbehövlig ro.
Exponering för människor leder hos icke tama djur till flyktbeteende, vilket kan leda till stress om flykten hindras av t.ex. ett galler. Tillvänjning och försiktig exponering minskar risken.
En skrämd koltrast blir inte stressad så länge den har fria flyktmöjligheter, men en skrämd fågel, som hindras av ett nät eller en vägg, kan bli mycket stressad.
Exponering för andra djur kan, i synnerhet om det är fråga om hotfulla djur, leda till hög stressnivå.
Exponering för oljud kan hos fåglar precis som hos människor och andra djur leda till stress.
Ihållande kyla eller värme kräver extrainsatser av kroppen. Man kan inte ange exakta gränsvärden generellt för vad som är skadligt. Olika arter är mer eller mindre toleranta i det här avseendet. Det är viktigt att skaffa sig kunskap om vad som gäller för de arter man avser att hålla.

I en vidare bemärkelse av begreppet stress bör även nämnas:
Ensidig och näringsfattig diet leder förr eller senare till bristsjukdom, varvid kroppen tvingas mobilisera alla tillgängliga krafter för att fungera hyggligt. Till slut upphör kroppens system att fungera.
Felaktig ljussättning innebär i de allra flesta fall antingen för svagt ljusflöde eller för kort dagljustid. I båda fallen måste kroppen mobilisera extraresurser för att klara livhanken. Fullt ljus nattetid utgör självfallet också en stressfaktor. Det finns olika uppfattningar om huruvida ett svagt nattljus kan vara stressande. Min personliga uppfattning är att så inte är fallet.
Högt infektionstryck leder till hög belastning av kroppens immunsystem. Kroppen är generellt sett väl rustad för att hantera enskilda infektioner. I de fall då infektionens kraft blir särskilt stor eller då ett flertal olika infektioner slår till samtidigt, får kroppen problem att skydda sina organ mot infektionerna.
Likaväl som att infektionstryck kan utlösa stressreaktioner, kan stresstillstånd utlösa infektioner. Vid frigörelse av kortisol trycks kroppens immunsystem tillbaka, precis som då man tillför kortison, vilket ju är ett syntetiskt framställt preparat, som motsvarar kroppens kortisol. Resultatet blir att det blir ännu svårare för kroppen att utveckla den nödvändiga immuniteten.
Effekten av ihållande alltför hög stressnivå hos våra fåglar blir i många fall sjukdomar av olika slag. Vid en rad olika infektioner är en hög stressnivå disponerande. Exempel på sådana infektioner är megabacterios, koccidios, aspergillos, giardiainfektion och i viss utsträckning masksjukdomar. Därutöver finns en mängd mer eller mindre ospecifika infektionssjukdomar, vilka i normala fall bekämpas väl av fågelkroppen, men som hos den stressade individen lätt leder till dödsfall p.g.a. ett nedtryckt immunsystem.
Bristande stimulans kan leda till stressrelaterade beteendestörningar. Mest välkänt och uppenbart torde fjäderplockning vara, men även andra mer subtila beteendeförändringar kan vara nog så besvärande för fåglarna.
För flertalet papegojfåglar kan olika former av berikning samt i många fall mänskliga kontakter kompensera för de bristfälliga naturliga utmaningarna. När det gäller finkar, frukt och insektsätare handlar det vanligtvis om delvis andra behov. Här gäller det att välja lämpligt fågelsällskap, ha en tillräckligt stor bur eller helst voljär. Idealiskt är att inreda buren (voljären) på ett fantasifullt sätt, som möjliggör för fåglarna såväl att flyga som att gömma sig. Häckningsbestyr får heller inte glömmas bort som värdefull stimulans.
I naturen ägnar fåglarna väldigt mycket tid åt att söka föda. I buren hittar de vanligtvis exakt samma foder på exakt samma plats varje dag. Genom att variera såväl fodrets placering som sammansättning har man bidragit till den viktiga stimulansen i fåglarnas tillvaro.

Utöver de stressrelaterade svårare sjukdomarna och dödsfallen riskerar stress även att störa kroppens hormoncykler med t.ex. bristande fertilitet som följd.

Vilket är då det bästa rådet för att minska risken för stressrelaterade problem?
Jo, skaffa dig kunskap om den art eller de arter du avser att hålla. Ty det som kan utgöra en stressfaktor för en art kan utgöra en stimulans för en annan. Klassen fåglar innehåller i sig lika stor variation som klassen däggdjur!

Sten Wiechel, veterinär.