Ett av problemen att föda upp fåglar som behöver insekter under uppmatningstiden, är att det ibland inte finns att tillgå i den mängd man behöver. Zoohandeln har foderinsekter mest för herptilfolk och herptiler äter mycket lite. Fåglar däremot äter 5-10 ggr så mycket utan att de häckar. Under häckning kan det gå åt flera kilogram insekter eller larver för att föda upp en eller två ungar.
Levande insekter och larver som finns att tillgå är larver av mjölbagge (mjölmask), Zophobaslarver, syrsor, gräshoppor, vaxmottlarver, silkesmaskar, kackerlackor, mm. Alla fåglar tar levande insekter men det går att lära dem att äta döda (frysta tinade) men det kan ta lite tid och det är värt mycket när man har ungar i boet men inga levande insekter att tillgå.
Syrsor
Hussyrsor har en förmåga att överleva om de kommer lösa hemma och är mycket jobbiga med sitt eviga spelande, men de gör ingen egentlig skada. De svarta fältsyrsorna och ökensyrsorna, snarlika de bruna hussyrsorna klarar sig inte lösa i rumstemperatur och framför allt, de fortplantar sig inte. Alla arters spelande kan dock bli enerverande för de i familjen med låg förståelse och toleranströskel för ohyra. Mina fåglar är inte speciellt förtjusta i de svarta fältsyrsorna emedan de bruna hellre tas. De är dock inget favoritfoder.
Gräshoppor
Gräshoppor tillför färgämne till fåglarna i och med att de konsumerar enorma mängder grönt färskt gräs. Näringsmässigt är de värdefulla och troligen är det sista stadiet innan vuxen gräshoppa det mest effektiva ur näringssynpunkt. Se separat artikel om uppfödning.
Mjölmask
Mjölmask, larver av mjölbaggen, är den lättaste insekten att odla och förvara eftersom den inte kräver hög temperatur. Däremot om man håller odlingen i 30 °C utvecklas den i turbofart. Flera danska fågeluppfödare har byggt om ett gamalt kylskåp till en mjölmaskinkubator med endast en glödlampa som värmekälla. Smart och enkelt. Odling finns beskriven av Nils Åke Svensson i förra årets foder tema, Fågelhobby nr 4 2010.
Förvaring av mjölmask sker bäst på en mager kost i sval temperatur och man utfodrar dem inte förrän någon dag innan de skall matas med. Annars utvecklas de till mjölbaggar. Mjölmask har jag utfodrat med levande inne i tio år utan att någonsin sett en förrymd larv utvecklats till skalbagge. Enligt mitt förmenande är det inga problem att utfodra med levande. Om de kommer lösa kan de fortplanta sig i rumstemperatur, vilket inte Zophobas kan.
Zophobas morio
De kallas ofta felaktigt för jättemjölmask. De är ganska känsliga och kräver förvaring i torv och hög värme. Detta är foder nr 1 om fåglarna får välja. Alla mina fåglar väljer Zophobas före alla andra larver och insekter. Eftersom de är känsliga under förvaring fryser jag in dem och utfodrar dem döda. Det är tyvärr inte alltför sällan som odlingarna dör ut och Zophobas inte finna att köpa. Det är också en anledning till att jag köper och fryser in i mängd när det finns.
Myrpuppor
Puppor av myror av alla slag är ett bra foder för fåglar och de är lätta att förvara och portionera i frysen. Se separat artikel.
Nattflyn
Under sommaren kan man samla nattflyn med en UV-lampa. De är mycket uppskattade som foder. Jag fryser in allteftersom jag fångar dem och utfodrar efter upptining. Se artikel i Fågelhobby nr 4-09.
Guldbaggelarver
I kanten av gamla myrstackar, under jord, finns det ofta gott om larver i olika storlekar och utveckling av guldbaggen. De uppskattas av de flesta fåglar. Se artikel i Fågelhobby 4-09.
Drönarlarver
Biodlare får drönarlarver i vaxkakorna som biprodukt och de fungerar utmärkt som foder för de fåglar som har förmågan att gräva fram insekter, eftersom larverna är kvar i vaxkakan. Har man möjlighet att frysa in stora volymer är de ett mycket billigt foder. En artikel i ämnet kommer senare.
Torkade insekter och larver
För att tillgodose mina fåglar en varierande kost året runt har jag provat att köpa torkade insekter och larver. Grossisten Imazo säljer flera varianter av dem och jag har provat gräshoppor och silkesmaskar. De flesta fåglar äter dem efter en timmes blötläggning. Efter blötläggning är de färskvara och skall behandlas som sådant. Vissa individer äter dem inte men det är en tillvänjningsfråga. Traditionellt finns det så kallade insektsfoder av olika märken att köpa i handeln, Claus, Aleckwa, m fl. Det består nästan uteslutande av torkade vattendjur och jag har svårt att få mina fåglar att äta dem. Bäst fungerar de om man blandar dem med rivet äpple eller morot.
Bengt Larsson