Ägg i ett bo från två eller tre kullar gouldsamadiner som inte kläckts.

Det är inte alltför ovanligt att ett eller flera ägg i en kull aldrig kläcks. Antingen beror det på att äggen är obefruktade eller att fostren dött i äggen.

Vanligaste orsaken till obefruktade ägg är att honan påbörjat äggläggning innan hon befruktats av hanen. Om ett par producerar idel obefruktade ägg, beror det oftast på att hanen inte är i hormonell och/eller fysisk häckningskondition och således inte befruktar honan. I annat fall behärskar han inte betäckningskonsten eller är steril, vilket innebär utebliven eller undermålig spermieproduktion.

Fosterdöd medför också att ägget inte kläcks och kan ha många olika orsaker.

Genetiska defekter kan orsaka allt från fosterdöd när som helst under hela ruvningsperioden till svaga eller sjukliga individer. Genetiska defekter, som regelmässigt medför fosterdöd kallas letala anlag. Risken för genetiskt betingad fosterdöd ökar med stigande grad av inavel.

Omgivningstemperaturen kan vara för hög eller för låg. För hög temperatur kan drabba äggen under t.ex. heta sommardagar. För låg temperatur kan orsakas av att föräldrarna är dåliga ruvare eller att omgivningstemperaturen är låg och boet är dåligt byggt.

Luftfuktigheten är för låg. Här föreligger en stor variation mellan olika arter vad gäller krav. Arter som i det vilda lever i torrt klimat har ofta betydligt lägre krav på luftfuktighet än arter som lever i mer regnskogliknande och fuktiga miljöer.

Näringsbrist hos honan, som kan medföra svaga foster, eller infektioner i äggledaren, vilket ger tidig fosterdöd, är ovanliga problem, eftersom honan då oftast inte kommer i häckningskondition och äggläggningen uteblir.

Sten Wiechel, veterinär.